Akademisk publik
[search 0]
Lebih
Unduh Aplikasinya!
show episodes
 
I Natur & Kulturs podcast 'Akademiska kvarten' ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att säga om svensk utbildning. In the podcast 'Akademiska Kvarten' we provide you with approximately fifteen minutes featuring influential individuals who have something important to tell us about Swedish education.
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Något sent på bollen så diskuterar vi innehållet i en uppmärksammad skrift av Tal Yarkoni som postulerar att det finns en generaliserbarhetskris inom psykologisk forskning: når experimenten och statistiken hela vägen fram för att vi ska kunna säga något om de övergripande teorierna vi ställer upp för att förklara mänskligt beteende? Eller är det så…
  continue reading
 
Nu sätter vi tänderna i fältet experimentell filosofi (eller "x-phi" som det också kallas). Går det att utveckla filosofin genom empiriska experiment? Det sägs ibland att filosofer förankrar sina argument i intuition: men vad är intuition och vad har folk för intuitioner? Det är delvis detta som x-phi försöker svara på genom att samla in faktiskt d…
  continue reading
 
Hur ska vi hantera forskning som fastnat i replikationskrisens nät? Vad gör vi med datan, metoden, resultaten och teorierna? I det här avsnittet tar vi ego depletion som exempel, och försöker förstå vad vi ska göra med all forskning som visar sig vara mindre robust än vad vi tidigare trott. Simon och Pontus bråkar, Kristoffer väljer sida(?) och vi …
  continue reading
 
Nydisputerad (1): Vi pratar med Filip Gedin som har disputerat inom hälsoekonomi och hur mycket ryggsmärta kostar samhället. Vi pratar om hans forskning och därefter om bredare frågor som ”vad betyder pengar som ett mått” och ”hur hållbar ska forskning vara?”Oleh Akademiska Smådåd
  continue reading
 
I detta avsnitt diskuterar vi om vi kan kategorisera verkligheten i olika ”naturliga sorter”. Är det så att vi upptäcker, eller är det så är vi uppfinner, olika art-kategorier så som t.ex. katt, psykologiska sorter som "kognitiv kontroll", diagnoser som ”ADHD” eller grundämnet "järn"? Finns det någon eller några sorter i naturen som är oberoende av…
  continue reading
 
I detta julavsnitt diskuterar vi ödmjukhet inom vetenskapen. Vad är ödmjukhet och varför är det viktigt? Vad kan en expert egentligen säga och inte säga - och varierar det beroende på vart någonstans det sägs? Är det eftersträvandsvärt med ödmjukhet och finns det en gräns för när forskare måste sluta vara ödmjuka? Vi diskuterar även julklappar, Wil…
  continue reading
 
Vi ger oss på det breda ämnet ”mätteori” och diskuterar hur man egentligen mäter saker i vetenskapen. Vad är ett mått, hur mäter man sånt som inte är synligt för oss och varför är upprepade mätningar bra? Vi pratar om hur man vet att att man mäter rätt, och vad vi egentligen kan säga med de mätningar vi gör i hjärnforskning. Vi hinner också utforsk…
  continue reading
 
I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett proble…
  continue reading
 
Vilka generaliseringar är vi berättigade att göra baserat på den data vi har tillgång till? I detta avsnitt diskuterar vi filosofen Nelson Goodmans ”nya induktionsproblem”. Goodman utmanar traditionella förklaringar av induktion genom att betona vikten av den språkliga och kulturella kontext vi befinner oss när vi gör slutledningar av våra resultat…
  continue reading
 
I detta avsnitt får vi lära oss om det tredje (och ofta bortglömda) sättet att resonera: abduktion eller ”inference to the best explanation”. Vi går igenom hur det skiljer sig från deduktion och induktion, och varför så många vetenskapare inte känner till det. Det blir djupdykning in i den historiska förankringen av abduktion, och hur det skiljer s…
  continue reading
 
I detta avsnitt så diskuterar vi vad vi egentligen menar i vetenskapen när vi åberopar orsakssamband, som t.ex. ”stearinljuset startade branden i huset”, ”rökning orsakar cancer” och ”skotten i Sarajevo startade första världskriget”. Med avstamp i filosofens John Mackies INUS-begrepp så pratar vi om strukturen bakom kausala förklaringar – vad de är…
  continue reading
 
Ett till annat perspektiv angående replikationskrisen och open science. Pontus och William pratar med Robin Fondberg som är doktorand på avdelning för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Vi diskuterar hur olika lösningar till replikationskrisen implementeras, vad kan bli bättre, och vad som har förändrats för doktorander under de senas…
  continue reading
 
Vi avslutar vår miniserie kring replikationskrisen i vetenskapen med att diskutera "open science" (öppen vetenskap) som en potentiell lösning. Vad är öppen vetenskap, och hur kan det hjälpa? Vilka delar av öppen vetenskap berör replikation? Bör all vetenskap vara öppen? Vi pratar även om hur ökat samarbete är en möjlig lösning.…
  continue reading
 
Vi kastar oss helt vilt över ett av de mest framstående förslagen kring en lösning till replikationskrisen i vetenskap, nämligen förregistreringar av studier. Vi diskuterar vad en förregistrering är för något, varför vi tror att det kan hjälpa oss som forskare, svårigheter och utmaningar, samt den kritik som lyfts kring konceptet. Vem ska skriva fö…
  continue reading
 
Dags för ett annat perspektiv kring replikationskrisen. Kristoffer och William pratar med Gabriel Nyberg, blivande doktorand i filosofi. Gabriel skrev sin masteruppsats om replikationskrisen och tacit kunskap på London School of Economics. Vi pratar om uppsatsen och tar reda på vad tacit kunskap är, hur det påverkar möjligheten att replikera en stu…
  continue reading
 
I detta avsnitt diskuterar vi orsaker till replikationskrisen i vetenskap. Vi särskådar en potentiell bov i dramat, nämligen det som kallas för ”questionable research practices”, eller översatt till svenska: tvivelaktig forskningspraxis. Vad är detta för något och varför tror vi idag att de lett fram till en kris? Vad finns det för olika QRPs och ä…
  continue reading
 
I detta avsnitt av Akademiska Smådåd startar vi upp en mini-serie om den stora replikationskrisen. Mängder av vetenskapliga fynd inom t.ex. psykologi och neurovetenskap har inte kunnat reproduceras av oberoende forskning. Varför är det viktigt och hur blev det så? Vad har det för betydelse för vetenskapen i stort? Vi diskuterar krisens historiska f…
  continue reading
 
Akademiska Smådåds första “Annat Perspektiv” avsnitt. Och vad är detta? En intervju helt enkelt. Simon och William har pratat med Maria Lalouni om populärvetenskap. Maria forskar på Karolinska Institutet och har, tillsammans med medförfattaren Kajsa Lönn Rhodin, skrivit en populärvetenskaplig bok: “Vad alla föräldrar borde få veta”. Hon berättar om…
  continue reading
 
I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation och popularisering av forskning, delvis med utgångspunkt i Carrie Figdors artikel ”What is the “Cognitive” in Cognitive Neuroscience?”. Vi diskuterar huruvida forskare har en moralisk plikt att förebygga missförstånd och missbruk av sin egen forskning, eller om ansvaret snarare bör ligga hos vetenskapsjou…
  continue reading
 
I avsnitt 4 av Akademiska Smådåd pratar vi om oss själva som forskare. Det blir ett menageri av neurovetenskap, medvetandefilosofi, metod, polisiär forskaraktivitet, doktorandtvivel och alla de förhoppningar och tvivel som råder inom just våra fält. Vi hinner också konstatera att det är svårt att vara en dygdig forskare samt blandar ihop massa gaml…
  continue reading
 
Avsnitt 3 av Akademiska Smådåd går av stapeln och vi diskuterar konflikten mellan exploratorisk och hypotesprövande forskning. Varför anses det första vara fult, och det andra fint? Vilken av dem är det egentligen forskare gör – om de ska vara helt ärliga? Vad har denna konflikt lett till i forskningsvärlden, och går den att lösa?…
  continue reading
 
I avsnitt två av Akademiska Smådåd tar vi mod till oss och ställer den stora frågan: vad är egentligen vetenskap? Är det en metod eller är det en form av kunskap? Hur smutsig är vetenskapen vi bedriver idag? Simon går bort sig i distinktionen mellan bra och dålig vetenskap, och vi hinner också med att name-droppa några gamla gubbar, som Popper, Kuh…
  continue reading
 
David Mitchell, världsledande inkluderingsforskare från Nya Zeeland, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy om inkludering i skolan. Samtalet förs på engelska. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att säga om svensk utbildning.…
  continue reading
 
Craig Barton, en av Storbritanniens mest framgångsrika och respekterade matematiklärare, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy, utifrån boken Hjärnan i matematikundervisningen. Samtalet förs på engelska. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att sä…
  continue reading
 
Marcus Samuelsson, professor i pedagogik, i ett samtal med Niklas Gårdfeldt Leavy om hur man skapar ett gott ledarskap i klassrummet. I Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten ger vi dig en ungefärlig kvart med tongivande personer som har något viktigt att säga om svensk utbildning.Oleh Natur & Kultur
  continue reading
 
Denne podkasten handler om studentrollen og det å være ny student. Hva kan du gjøre for å lykkes? Spesialbibliotekar Tor Henning Valnes Pedersen ved Nord Universitet forteller om flauser han gjorde som ny student, og gir råd om hva du kan gjøre for å komme raskt inn i den nye rollen som student. Prorektor Dag Husebø ved Universitetet i Stavanger me…
  continue reading
 
Hvorfor heter det kollokvie i stedet for gruppearbeid og kompendium i stedet for kopier? Og hva gjør du når du samler inn kvalitativ empiri? Mange ord og uttrykk på universiteter og høgskoler kan virke fullstendig uforståelige. Er det nødvendig med alle disse vanskelige ordene, eller er det bare pynt? Programleder Ingeborg Marie Jensen ved Studieve…
  continue reading
 
I denne podkasten får du råd om hvordan du kan legge opp hverdagen din slik at du rekker alt du skal få gjort i studiene dine av lesing, forelesninger og skriveoppgaver. I tillegg skal det jo helst bli litt tid igjen til venner og fritidsinteresser. Førstelektor Lars Rune Halvorsen ved Høgskolen i Østfold har regnet på hvor mye tid det egentlig tar…
  continue reading
 
Mange opplever at de sitter i timevis og leser, men husker ingenting etterpå. Når du studerer, må du lese på en annen måte enn hvis du leser en roman, fordi du skal bruke det du leser på eksamen og i oppgaver. Førsteamanuensis Stine Eileen Torp Løkkeberg ved Høgskolen i Østfold og Universitetslektor og spesialpedagog Miriam Emilie Choi-Natvik ved U…
  continue reading
 
Se en film, les ei god bok, se en video på youtube – det er mange måter å lære seg fag på. Professor Jo Røislien mener pensum bare er én måte å skaffe seg kunnskap på. Ofte kan det være like nyttig å lese noe annet, se en film – eller høre en podkast. Vi gir deg tipsene til hvordan du kan lære fag på andre måter enn bare ved å sitte på lesesalen. P…
  continue reading
 
Loading …

Panduan Referensi Cepat