Fråga filosofen: Kan musik ge oss kunskap?

Filosofiska rummet

Player FM - Internet Radio Done Right

41 subscribers

Menambahkan six tahun yang lalu

Konten disediakan oleh Filosofiska rummet and Sveriges Radio. Semua konten podcast termasuk episode, grafik, dan deskripsi podcast diunggah dan disediakan langsung oleh Filosofiska rummet and Sveriges Radio atau mitra platform podcast mereka. Jika Anda yakin seseorang menggunakan karya berhak cipta Anda tanpa izin, Anda dapat mengikuti proses yang diuraikan di sini https://id.player.fm/legal.

<div class="span index">1</div> <span><a class="" data-remote="true" data-type="html" href="/series/biscuits-jam-2787342">Biscuits & Jam</a></span>

1
Biscuits & Jam

Berhenti berlangganan

6 hari yang lalu6d ago

Berhenti berlangganan

Mingguan

In the South, food and music go hand in hand. They define much of what we think of as Southern culture, and they say a lot about our past, our present, and our future. Each week, Sid Evans, Editor in Chief of Southern Living, sits down with musicians, chefs, and other Southern icons to hear the stories of how they grew up, what inspires them, and why they feel connected to the region. Through honest conversations, Sid explores childhood memories, the family meals they still think about, and the intersection of food and music in their lives. Always surprising, always engaging, Biscuits & Jam is a celebration of the South—and the people who are moving it forward every day. New episodes every Tuesday.

sekitar setahun yang lalu 44:19

MP3•Beranda episode

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas.  Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pund
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

506 episode

#Nyheter #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

Fråga filosofen: Kan musik ge oss kunskap?

Filosofiska rummet

41 subscribers

published sekitar setahun yang lalu

MP3•Beranda episode

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

506 episode

#Nyheter #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

Semua episode

1
”Kung” Trump och den nya högern - så tänker de 44:36

2 hari yang lalu44:36

44:36

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar. Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA? Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan. Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen. Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony. Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt. Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen? Medverkande: Folke Tersman , professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: American Nations - Collin Woodard America’s New Racial Battle Lines: Protect versus Repair - Roger M. Smith, Desmond King…

1
Är allt postmodernismens fel? 44:34

16 hari yang lalu44:34

44:34

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen? En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman , professor i litteraturvetenskap, Anders Burman , professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Låt: Häxprocess - Kjell Höglund Bok: Moder natt - Kurt Vonnegut Konsertfilm: David Byrne's American utopia - regi Spike Lee Böcker som nämndes i programmet: Postmodernismen - Frida Beckman Tillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg…

1
Hegel i nöd och lust 44:35

30 hari yang lalu44:35

44:35

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi. I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval. Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag. Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Tips: Filmer: The Purge-serien Dahomey - Mati Diop Bok som omnämns: Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof - Sigurd Hverven…

1
Årets filosofiska trender och spaningar 44:36

6 weeks yang lalu44:36

44:36

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida? EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut? Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor? Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen? Karim Jebari , Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

1
Det goda straffet - om straffets funktion och mening 43:38

8 weeks yang lalu43:38

43:38

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö , professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund , justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

1
Fråga filosofen: Vad är det för skillnad på religion och konspirationsteorier? 44:28

9 weeks yang lalu44:28

44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier. Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

1
Så blir gemenskap politik idag 43:08

10 weeks yang lalu43:08

43:08

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle. Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius , filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman , professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö , doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

1
Så skulle marknaden göra oss friare 44:37

11 weeks yang lalu44:37

44:37

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden. Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag? Vad skulle alternativen kunna vara? I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees, där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden? Medverkande: Jenny Andersson , professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Utställning: Svensk Tenn: A Philosophy of Home - Liljewalchs konsthall Böcker: Aramis - or the Love of Technology - Bruno Latour Ask och Emblas barn: vikingarnas historia - Niel Price…

1
Vilka blir vi om snön och kylan försvinner? 44:30

12 weeks yang lalu44:30

44:30

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer. På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken , där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken. Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter? Medverkande: Cecilia Sjöholm , professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin , professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Böcker: How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human - Eduardo Kohn Juice - Tim Winton…

1
Pessimismen som tröst och motor 44:11

13 weeks yang lalu44:11

44:11

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det brukar anses vara bättre att vara optimist, att se saker från den ljusa sidan, att optimistiskt tänkande både får oss att må bättre och gör oss bättre på att hitta lösningar. Men kan det ibland vara tvärtom? Att pessimismens fokus på världens lidande kan vara en motor för att handla. Och att synen att det är okej att inte må bra, och att vi ska ha medkänsla med dem som lider, leder till empati och solidaritet med våra medmänniskor. En som försöker bättra på pessimismens rykte är den skotska filosofen Mara van der Lugts vars bok Mörkret i oss – pessimismen och lidandets filosofi lyfter fram pessimismens mer positiva sidor, även när det gäller svåra frågor som självmord och att världen består mer av ont än gott. Kan pessimismen ge oss en sannare bild av världen? Kan mörkret bli en motor för handlande? Bör vi känna medlidande för dem som lider i stället för att sträcka över en självhjälpsbok? Medverkande: Tobias Dahlkvist , docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Jenny Björkman , docent i historia och samverkansdirektör vid Riksbankens jubileumsfond Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: TV-serie: Leftovers - Damon Lindelof, Tom Perrotta, Patrick Sommerville Bok: Rött och svart - Stendahl…

1
Fråga filosofen: Går det att tänka på ingenting? 44:28

14 weeks yang lalu44:28

44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet. Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingenting Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

1
Kan journalistiken och forskningen vara objektiv? 44:21

15 weeks yang lalu44:21

44:21

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva? Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet? Medverkande: Bengt Johansson , professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik , professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: David Rune Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Böcker: Egendom - Herman Diaz Den första kvinnan - Lotta Lundberg Marionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg…

1
AI revolutionerar krigföringen- vill vi ha vapen som dödar på egen hand? 44:20

16 weeks yang lalu44:20

44:20

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket? Kritiken mot mördarrobotar Många varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot. Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld? Medverkande: Karim Jebari , filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström , forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson , folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Bok: Second Variety - Philp K Dick Bloggpost ICRC: War and what we make of the law - Cordula Droege Podd: Past Present Future: The Great Political Films: Dr Stangelove & Fail Safe with Jill Lepore…

1
Auktoritet – när är det rätt att ge upp vår frihet för att lyda? 44:22

17 weeks yang lalu44:22

44:22

I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Auktoritet tillskrivs en person som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta. Men auktoritet kan även tillskrivas lagar, institutioner och normer. Kulmen för striden mot auktoriteter i samhället kom med 68-rörelsen. Ut med hierarkier och normer och med det auktoriteter som läraren, prästen, direktören, och föräldern. I stället förespråkades fri uppfostran, frigjord sexualitet och kvinnors frigörelse. Människan fick större frihet, men samhället kanske blev mindre sammanhållet. Gick 68-rörelsen för långt? Nazismens brutalitet visade att människor kunde bryta mot all medmänsklighet när de blint lydde auktoriteter. Att vi människor kan göra hemska saker genom att lyda auktoriteter är uppenbart. När är det klokt att följa auktoriteter? Vad gör auktoriteter legitima? Och bör man ifrågasätta auktoritet även i ett demokratiskt styrelseskick? Medverkande: Ludvig Beckman , professor i statsvetenskap vid Stockholm universitet och Elena Namli , professor i teologisk etik vid Uppsala universitet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Böcker: Sokrates försvarstal - Platon A Nasty Little War: The Western Intervention into the Russian Civil War - Anna Reid…

1
Fråga filosofen: Vad är verkligheten? 43:30

18 weeks yang lalu43:30

43:30

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför? Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Selamat datang di Player FM!

Player FM memindai web untuk mencari podcast berkualitas tinggi untuk Anda nikmati saat ini. Ini adalah aplikasi podcast terbaik dan bekerja untuk Android, iPhone, dan web. Daftar untuk menyinkronkan langganan di seluruh perangkat.